I like

Jag har en idè. Förhoppningsvis en bra idè. Det märker vi, men mer än såhär tänker jag inte skriva mer om min idè. Idè. Idé.

Förövrigt jobbar jag på hotellet. Jag sitter på kontorsstolen och håller mig för magen. Den är svullen förstår ni. Sådära äckligt och jobbigt svullen som bara tjejer kan få någon gång under månaden. Men jag har lugnat den lite med choklad serni. Snart får jag gå hem, om exakt 23 minuter, och det känns redigt gött ska ni veta! Då ska jag slita av mig jobbkläderna och hoppa in i mysiskläderna och slänga mig i soffan och titta på teve. Jag hoppas ni vet om att det är söndag idag, och söndag betyder BRA TEVE. Det är nämligen så att det börjar med Desperate Housewifes sedan är det Cougar town, greys och gossipgirl. Hur fantastiskt är inte det. Och ännu mer fantastiskt blir det när mannen/pojken/killen (välj själva) kommer hem och kramar mig.

Förresten så fyller jag 21 år om en vecka.


kloning

Jag tänkte nyss. Det händer inte så ofta, men när jag väl tänker så tänker jag helt geniala saker. Denna gång så tänkte jag på att jag vill klona mig. Jag vill klona så det finns två stycken Lisa. Det låter säkert skitjobbigt att ni får stå ut med två Lisor, men jag tänkte nämligen att en av Lisorna ska få jobba en jäkla massa och tjäna pengar, medans jag, den andra Lisa, är hemma med sin pojkvän och bara har det bra. Är det svårt att fixa tror ni?


flö

Någon gång under helgens bravader insåg jag att jag stod helt tyst för mig själv och tänkte. Vid detta tillfälle vad det ca 7 underliga människor och Stefan (han insisterade bestämt att det skulle stå just så, eftersom att han absolut inte är underlig) runt omkring mig och tjoade och stimmade. Jag stod iaf själv någonstans och tänkte, vad jag tänkte på kommer jag inte ihåg men det var säkerligen något med att "här står jag i lägenheten fylld med människor. Människor som kommer från småland som har känns Stefan i flera år genom deras lek i skogarna. Det är trevligt"

Nu har jag ätit, det var gott och mättsamt. Trevligt detdära!

jabadabadooooooo

Sitter i soffan och tittar på den avstängde teven. Fråga mig inte varför jag kollar på den, troligtvis föll jag i trans men jag vet inte helt säkert. För er som inte vet så blåser det ute. Det blåser stora orkanvindar som gör att gamla tanter och lätta barn ramlar omkull som löv. Lite roligt på något sätt måste jag säga.

Ikväll blir det fest med smålänningar och det ska bli mäkta trevligt må jag säga. Jag ska försöka lära känna Stefans skogskompisar men jag vet inte riktigt hur det ska gå. Man får bara hoppas på att dom är trevliga och icke-drygiga. Om det går helt åt helvete med personkemin så får vi vänta med att prata med varandra tills vi är lite dragna, det brukar alltid funka.

Power

Dagen började med en powerwalk med Marika Viktorsson, en härlig och finurlig liten figur som alltid är på språng. Vi tog en tur i skogen och tjötade om ALLT mellan himmel och jord. Vi hade inte träffats på ett jäkla bra tag med det kändes som att vi hade träffats varenda dag, skönt med naturliga samtal. Efter våran trevliga walk in tha woooods begav vi oss hemmåt och gick till varochsig. Jag tog en förbannat skön dusch och njöt av varenda sekund. Alltid lika trevligt att duscha. Man kan sluta ögonen och tänka att man står på en strand och att en våg kommer in och splaschar vatten på en. Förbannat underbart. Fast det vore ju iof skönare om det vore på riktigt. Jag vill utomlands. Fast först skulle jag vilja avfetta mig lite. HAHAHAHA Roligt ord. Avfetta. Jossan, ska vi AVFETTA oss lite eller? Haha, kuljul.

Förresten kommer människor till min och Stefans lägenhet denna helg. Dom ska sova över här, äta oss ur huset och dricka öl! Fina puckar detdära! Har iof aldrig träffat dom, men har hört massa skit om dom nästan varenda dag. Det ska bli riktigt trevligt att träffa dom.

Dagens

Dagens händelser:

-Började med ett arbetspass på Edward hotell. Stod som vanligt i receptionen och såg glad men trött ut. Jag var så trött att när en människa kom in till hotellet och frågade "Har ni dagens?", så trodde jag hon menade dagenstidning, så jag sa "Jaaa". Men det var ju fel för hon undrade ju självfallet om resturangen serverade lunch för dagen. KnäppLisapunktcom.

-Efter arbetspasset begav jag mig hemåt och tog en trevlig liten promenad. Skulle först ta en powerwalk med Marika Viktorsson, det gullot, men det får bli morgonbitti istället.

-När jag hade tagit min lilla promenad blev det lek med Danne. Denna bruna och nyss hemkommen från Thailand Danne spenderade några timmar med mig i soffan. Vi blega på teve och tjötade om hur han hade haft det i utlandet, och om hur jag har haft det här hemma. Han är bra han den dära Danne. Mycket god vän!

-Nu ligger jag i soffan och äter Toblerone. Bra medecin när man saknar sin pojkvän som jobbar.



Jag och Danne år 2007 =)

Sicken dag

Sicken dag det varit. Vart ska jag börja... Jo jag börjar med morgonen som resulterades med två panikväckningar av två olika chefer. Först ringde Stefans mobil, det var Susanne kl 07:00 från fazer som försökte hitta någon som kunde komma på en gång. Stefan fick liv i mig efter några försök och frågade ifall jag kunde jobba. Det jag fick ur mig var "NEEEJ DET KAN JAG INTE!" med en arg och dumförklarande röst. Efter ett tag så somnade vi båda om och föll i en djup och underbar sömn. Kl 11:00 ringde Kerstin från hotellet. Jag panikvaknade och kollade på klockan och utbrast med ett helvete. Jag övade några gånger innan jag svarade. Det lät något liknande med "Hej det är Lisa", "Heeej det är Lisa". Sen när jag väl svarade så lät jag nyvaken ändå, typiskt. Hon gav mig några extra tider vilket jag var helnöjd över. Wopido.

När vi båda hade vaknat till 100% så började vi städa tro det eller ej. Vi städade och städade tills vi inte städade mer. Det var nämligen så att vi slutade städa när vi kom på att vi var hungriga, och hujedamig va vi var hungriga. Det blev panikpannkakor och som efterrätt blev det matkoma. Jag somna i soffan och sov någon timme. Jag älskar att sova, det är himmelskt. Det är mindre himmelskt när Stefan väcker mig och säger att jag inte får sova mer, fast det var la tur det, annars kommer jag aldrig kunna sova inatt, och då orkar jag aldrig komma upp i morgon. Ska nämligen upp kl 05:00 i morgon för lite arbete. Eller ja, lite och lite. Jag ska jobba på hotellet från 06:00 till 11:00 och sen på fazer från kl 14:00 till 22:00, det blir en tuff men penga-rik dag. I like.

Jag kom på att vi inte alls städade när vi hade vaknat, vi städade och åt efter vi hade varit på stan och på ett besök hemma i Broby. Så var det ju. Vi var hemma i Broby för att låna en uppblåsbar madrass av mor och far, det blev även en visit hos min syster och systerdotter. Det var mysigt, det är alltid lika trevligt att sticka in huvudet och säga hej. Och det är ännu trevligare när pappa har hittat alla cyklar som finns på gården och man kan ta med en till stan. Det är riktigt trevligt!


Hälsade även på Annas häst Maja och Majas föl Don Ferro. =)


Fin liten krabat är han allt!


Vi tittade till lammen också så att dom mådde bra. Söta jävlar!


Bääääää!!

Fint

Idag har det varit en rätt trevlig dag må jag säga. Det började med ett arbetspass på hotellet som gick galant, man blir så glad när det går som man vill. Det vore ju sorgligt om allt gick åt helvete som det gör i min hjärna ibland. Det är nämligen så att hjärncellerna krockar ibland och då kan man helt plötsligt kolla i kors och göra konstiga saker som att säga "idiot" när man vill säga "hej". Men som sagt gick arbetspasset bra och alla var glada och goa, speciellet efter en härlig hotellfrukost. Efter min vistelse på hotellet åkte jag hem till lägenheten för en dusch och en powernap på 15 minuter. Alltid lika härligt att somna i soffan och drömma sig bort. Sen när det var dags att vackna så drog jag och han till svärföräldrarna på fika. Det blev 2½ timmes tjöt ute på balkongen med tårta och te. När vi skulle ta våra tårtfyllda arslen hem så tog vi vägarna förbi (GALEN OMVÄG) blomberg. Gick ut på en brygga och tittade på solnedgången och var löjligt romantiskt kära och så, sen tog vi våran brumbrum till familjen Sutton och åt mat. En underbar sallad, bröd med soltorkad tomat och gott sällskap var det vi fick. Mycket trevligt och underbart! När klockan blev mycket så drog vi hem och just nu sitter vi i soffan med var sin dator och nördar. Höhö.


Jag och Jossan sommaren 2008 <3

LÅÅÅNGT blogginlägg

Nu tänkte jag skriva vem jag är. Vem denna ståtlige Lisa Falk är. Denna legendar med blondt tjockt hår och ett finurligt leende. Vart ska man börja. Det här var ju skitsvårt, jag tror att det blir lättare ifall jag skriver ett brev till en random människa här på bloggen så får jag se vad man skriver. Nu börjar jag.

Hej Guldlock.
Mitt namn är Lisa Falk och jag är 21 år om exakt 3 veckor. Jag bor i en fin stad som heter Lidköping som ligger vid Sveriges största sjö Vänern. I denna stad finns ett område som heter Magretelund, och där bor jag i en lägenhet med min pojkvän och katten Castro. Vi har ett ganska fint och roligt liv ihop. Vi skrattar mycket må jag säga, katten och jag. Nej nu skrev jag fel, jag menar självfallet Stefan och jag. Stefan är som du förstår Guldlock min pojkvän. Han kan nämligen få mig att dö av skratt, alltså inte bokstavligen dö, men jaa.. Du förstår. Katten är inte heller så dålig på att få mig att skratta. Han kan rulla runt som en tok efter en boll och se fasansfullt rolig ut. Då sitter jag och Stefan i soffan och bara skrattar. Men vi skrattar inte hela tiden ska du veta Guldlock. Ibland är vi tro det eller ej så koncentrerade att vi inte pratar på ett tag. Det kan vara att jag sitter och syr eller att han håller på med sina bilder, han är fotograf förstår du. Och när vi är sådär koncenterade så blir det inte mycket till skratt, men det betyder inte att det är tråkigt med det vi håller på med. Jag älskar nämligen att sy. Det är så lugnande och trevligt på något sätt. Jag älskar att teckna också, och att pussas. Jag tror besämmt att pussas är min favorithobby, är det din med Guldlock? Fast pussas var inte min favorithobby förut, för det var ridning. Hästar och ridning var mitt allt när jag var yngre. Och det var inte så svårt att inse för resten av världen att det skulle bli mitt kall när jag var liten, för det blir lätt så när man växer upp på en gård med hästar. Och att man har storasystrar som var extremt benägna att lära mig att rida. Min kärlek till hästar växte ju äldre jag blev, och den största kärlek var till den första häst som jag ägde helt själv. Vilket var Carisma. Henne hade jag valt ut helt själv och utan hjälp med pengar av min kära far. Nu säger jag inte att mina förra hästar var utan kärlek, absolut inte. Jag kommer aldrig glömma Fatima och Eden som gick i arv till mig av mina systrar, och jag kommer inte heller glömma Evita som min kära far köpte till mig. Men det var något speciellt med Carisma. Under tiden vi lärde känna varandra växte ett starkt band mellan oss, starkare än mellan dig och dina lockar Guldlock. Vi lärde känna varandra såpass mycket att vart vi än gick så var det alltid vi. Hon och jag. Alla sa hur fin hon var och hur bra vi passade ihop, och det gjorde vi verkligen. Hon var min lilla bebis och jag älskade henne över allt annat. Under tiden vi var tillsammans, hon och jag, kände jag en lycka som jag aldrig trodde fanns, och jag kände även en smärta som jag heller aldrig trodde fanns. Den smärtan fick jag uppleva när jag var tvungen att lämna henne på hästsjukhuset för att avlivas. När jag skjussade henne dit och knöt ett rött band runt hennes hals för att vetrinärerna skulle veta att just hon skulle avlivas. Det var det absolut smärtsammaste jag någonsinn varit med om och vill aldrig uppleva det igen. Varför hon var tvungen att avlivas kära Guldlock var för att hon helt plötsligt började halta en dag, så jag åkte in med henne till sjukan och då sa dom att det inte fanns något dom kunde göra. Hon hade så ont att hon var tvungen att avlivas. Men oj, nu måste du tro att hela min uppväxt handlade enbart om hästar. Men det gjorde det ju inte. Jag hade min familj på gården också. Min pappa Torkel, mamma Monica, systrarna Anna, Sara och brorsan David. Vi barn växte upp i vårat stora gula hus på Ivarsgården ute i byn Broby. Tro det eller ej så är det Sveriges minsta by. Stolt Lisa. Vi hade en underbar uppväxt. Mycket mark och många gömställen för alla lekar. Sorgligt nog så flyttar mina föräldrar från gården sista november nu i år, så då finns det ingen gård att åka till längre. Har börjat förstå det nu och kan glädjas åt att min pappa kanske kan tagga ner lite och inte förbli en stressig bonde. Jag tror att det finns ett ord som man kan beskriva bönder utmärkt - Stressiga. Ja just det ja Guldlock, jag gick i skolan också. Först gick jag på Källby gård som är en låg och mellanstadieskola. Sen vidare till högstadiet i Götene och sen gymnasium i Lidköping. Jag har alltid trivits bra i skolan. Älskar att vara runt mycket folk och vara en pajas, vilket jag var. Det jag minns bäst från högstadiet i Götene är deras sockerbullar. Härliga bullar med mycket vaniljkräm. Det var nästan vackert. Nog om dåtiden, du undrar ju säkert vad jag gör nu för tiden med. Jag är en het receptionist på ett hotell. The END!

Wopidoo

Just i denna sekund sitter jag på hotellkontoret och tar en liten paus. Tro det eller ej så har jag haft att göra idag. Jag har gått från stolen till telefonen, och sen har jag fyllt på kaffe och pratat med en dansk eller två. Det är kämpigt. Nej nu låter det som att jag inte gör något på jobbet, så är det faktiskt inte. Förut hittade jag lite jobb åt mig. Jag skurade alla ljusbehållare vi har här på hotellet, sen dammade jag lite här och där. Ofta jag städar frivilligt, NEJ! Men vad gör man inte för att tiden ska gå lite fortare.

I morse (kl 11) så gick jag och Stefan ut på en powerwalk. Eller ja, jag powerwalkade och Stefan promenerade med sina långa ben. Det var skönt att komma ut lite och andas frisk luft, eftersom att lungorna blir förorenade så fort man går ut i trapphuset hos oss. Satans grannar som bestämmer sig för att börja röka så fort dom går utanför lägenhetsdörren. Neejneej det går ju inte vänta tills man är utanför trapphuset, neej det är sååå mycket roligare att röka under hela vägen ner så alla kvävs. Blö.

Förövrigt är det bra att man har en kille som står ut med en när man är sur. En stund förut stängde jag av. Jag var tyst, sur på allt och bara va där utan att vara där. Då är det bra att ha Stefan som oftast vet hur man ska handskas med mig.

Jag älskar honom.


Woho

Har precis sovit i 3 timmar i min underbar soffa. Den är liksom perfekt, man sätter sig i den och på en halv sekund så är man sådär härligt avslappnad. Jag blev så avslappnad att jag somna, fast det kan också bero på att jag sov dåligt inatt. Gick nämligen upp kl 05:00 för några timmars arbete på hotellet, blev även några timmar på fazer direkt efter hotellet. Det blev en ganska trevlig förmiddag ändå och trevligare blev den när jag kom hem. Stefan hade köpt en fin chokladbok som jag har påpekat någon gång att jag skulle vilja ha, och vips så hade han köpt den. Fin kille jag har! Hade även fått ett fint Ior-kort på posten från ENGLAND, från min kära Becca. Det stod att hon hoppades att vi trivdes i den nya lägenheten. Åh vad jag älskade den tösa!

Lekte lite med Jossan förut också. Vi strosa på stan innan vi blev sega och drog hem och dog. Sen gick hon så jag fick sova. Höhö.


Folk

Dagen startade med en trevlig fika med min syster Anna, sambon Erika och Annas unge Stina. Stefan var självklart med också. Tilltugget blev stora härliga kärleksmums och likörpraliner som smälte i munnen. Om man såg på Stinas mun efter fikat så såg man att kärleksmumsen var nog hennes favoriter. Måste nog tillägga att vi inte enbart hade kakor att bjuda på, utan även gott te. Mums.

Efter vårat trevliga fikastund så åkte Anna och Erika iväg och vägde sig, smart att göra det efter några kakor. Höhö. Men det gick så bra så, för då fick jag och Stefan leka med Stina.


En fin bild på Anna och Stina. Hittade den på facebook (Facebook är mitt liv)


Vi mös i sängen.


Stina provade mössa och posade i spegeln, jag asgarvade.


Vi asgarvade ännu mer.

Tack för en trevlig förmiddag <3






glass

Då har man nyss pratat med Becca via skype som befinner sig i England, vilket jag tycker är ett dåligt ställe att vara på när man kan vara hemma i Sverige. Fast egentligen har jag inget emot England, det är ett riktigt fint land om det inte vore så att landet hade kinappat Becca. Jag älskar Becca.

Oj, nu kom Stefan med en skål med glass och hemmagjord chokladsås. Mums.

Woho

Nu sitter man in i soffan och kollar på 2 and ½ men. Man känner sig lite trött, nedslagen och seg. Man blir nog så när man försöker få upp hyllor och det slutar på vis som man inte tänkt sig. Men man får la ta nya tag i morgon och försöka göra på rätt sätt.

Ibland när man tror att man har sagt en sak och sen säger det igen, så ska man inte säga saken som man tror att man har sagt. För då blir allt bara fel. Men känner sig dum och så.

Jag och Stefan bor i en gedigen och vacker lägenhet nu när vi fått våran personliga prägel på`t. Det kommer att komma upp bilder på lägenheten när vi kommit ordning mer och vi kan starta en vardag igen.

Stefan sitter förövrigt bredvid mig och försöker hitta böcker av Jamie Oliver. Bra att ha en pojkvän som tycker om att laga mat =)



kass

Jag är kass på att blogga. Jag är kass på att sätta mig vid datorn och tänka igenom fina rader att skriva, så ni andra människor i världen får veta vad jag sysslar med. Men det ska jag tala om för er nu. Jag sitter i datarummet (jo men visst har man ett sådant) och skriver på min fina blåa dator och tänker på musik. Musik gör en glad, men också ibland ledsen. Tears in heaven är en låt som man inte kan hålla ett öga torrt medans man lyssnar på den låten. Man tänker på skitsaker och männsikor som gått bort för att det är en typiskt begravningslåt. Det är häftigt på något sätt att musik kan förknippas med saker, inte så konstigt, men häftigt. Så häftigt att man skriver lite om det på bloggen.

Annars så har man flyttat till Magretelund, till ett fint litet samhälle, till en snygg lägenhet. Klart den är snygg liksom eftersom att jag bo i den. Jag bor inte själv i den, men det hör inte till saken. Man får la fota någon dag så ni andra finurliga varelser får se hur man bor. Fint.

RSS 2.0