Mu

-Ska jag verkligen göra det?
-Ja varför inte?
-Men neee, det kan jag väl inte.
-Jo, det kan du om du vill
-GAAAAAH (med ett inslag av hysteri)

Jajamensan, så lät min och Lisa Sutton`s konversation igår. Det vi pratade om var om hon skulle åka upp till Sälen till hennes kille och fira nyår med honom. Och jag tyckte att det var en helt fenomenal id`e från mig eftersom att det fanns en billig tågbiljett, och så var hon ju kär. Till början tyckte hennes föräldrar att det var tokigt, men jag tror allt att dom tyckte det var okej sen. Det klart man ska fira med sin nykärigaste kille. Om man är hemma kommer man ju bara klaga över att man inte är med honom, när man vet att man kunde vara hos honom.

Igår la jag ett löfte, ett löfte till min kära Becca. Löftet beskrivs på följande sätt: När Becca flyttar till England den 7:e Jan ska jag Lisa Falk skriva mycket mer i bloggen för att Becca ska kunna se vad som pågår i mitt liv medans hon är borta punkt

Det är kallt.

Kreksit

Kreaktiviteten flödar i min enorma hjärna. All min konstnärliga ting vill få utbrott genom kläddesign och skissning, även ett inslag av teater. Teater är trevligt men för att gå i teater måste man ha lite struktur i livet, och det har jag verkligen inte. När man är inringare på två arbeten blir dagarna väldigt okontinuerliga. Man kan inte bestämma någonting ifall man mot förmodan skulle bli inringd, just därför kan jag inte gå på teater. Men sy kläder och skissa surrealistiskt kan man göra utan att det påverkar sina arbeten.

Just i denna sekund sitter jag med Stefan och Sofia och dricker Te. Champagne-te. Det fick jag och Stefan i julklapp av min syster. Mycket bra julklapp må jag säga.

TLÖT

Trött, ont i halen, ont i rygg och nacke, sliten efter fazer, saknar, megaflötig. Jag borde verkligen duscha. Ja, det borde jag verkligen. Ibland borde man saker men man orkar inte. Men jag ska och måste göra det. Kanske ska sy lite. Skriver mer i morgon.

Hjärta


TOTALT ÄÄÄÄLSKAR DENNA BILD. Älskar Becca så satans, idiotiskt, megamycket!


Blö


Jag har sytt en klänning.






hmpf

Ibland måste man tänka utanför ramarna. Det sa alltid min gammelgammelmormor om jag hade träffat henne.

Totti

Det var en gång en katt. Katten hetter Totti och är en svart bonnkatt. Dag in och dag ut levde hon i skräck. Skräcken var en annan katt. En stor, musklig, gigantisk och svart katt vid namn Castro. Dessa två katter tvingades leva under samma tak inom en radio på 66 kvm. Det var svårt för Totti under denna tid, ibland var hon så rädd att hon inte vågade gå in på toaletten. Hon kunde hålla sig i timmar. Det var så synd om denna lilla katt, för när den stora, muskliga, gigantiska och svarta katten inte var i närheten var hon världens underbaraste lille katt. Social, glad och mysig. Precis som en katt ska vara. Men som sagt tilläts hon inte av Castro att leva som den katt hon vill vara. Om detta fortsätter kommer hon stänga in sig själv och bli deprimerad. Så hjälp mig nu gott folk. Hitta ett hem åt Totti!



Tomten

Här hemma finns en bok om tomtens uppväxt och om hur tomten blev tomten. Den boken är väldigt intressant och får en att fundera mycket på ovärda saker. En sak som bekymmrar mig är om tomten är död eller inte. Förr i tiden så delade ju tomten ut alla julklapparna till alla i hela världen, men nu så köper vi människor julklapparna istället. Vi köper dyra matriella ting som gör oss lyckliga för en stund. Vart har då tomten tagit vägen. Han som vi alla litar på men aldrig sett. Han som alla klär ut sig till och gör små lättlurade barn lyckliga. Har han funnits eller är det bara en illusion som vi alla vill tro på för att må lite bätte?

Jajamensan.

Snö

3 dagar kvar och visst är det trevligt med snö på marken. Man blir så lycklig varje morgon nu innan jul när man går till fönstret och det fortfarande är snö ute. Med snö kan man göra mycket. Man kan burrra ihop snön till en boll och kasta på en tant som går med en rullator, man kan bygga en iglo och sen kan man bo där när sin partner har fisit sönder lägenheten, man kan även binda fast en pulka bakom en häst och sen få se vart man hamnar. Allt detta kan man göra med snö. Så vi borde ta tillfälle i akt och göra alla dessa saker.


Sefan skrev en fin dikt:



Med julmusiken i natten klinga
med Castro (vår katt) runt julgröten stryka
Lisa trånar efter sambons bringa
under tiden Stefans tålamod för totti (vår andra katt) börjar ryka.

Paus i julstädet de fyra har
pyntet vankas och sova gott de skall
Efter tomtens råd i kylskåpet inget julgodis de har kvar
de undrar varför de köpte en gran från en turk
det var ju en tall

Frågan är om denna dikt är sann
det viktiga är ju ändå att de har varann!


Mys

Vilken dag det har varit. Och vad mycket vi har fått gjort. Utöver julpysslet i lägenheten har vi varit framme på staden och handlat lite julklappisar, och så var vi hos Axel och hälsa på han och alla pojkarna som var där och spelade spel. Vi har även kramats och tyckt om varandra, vilket vi fortfarande gör. 
Vad vi gjorde mer var att vi köpte apelsiner och nejlikor, jag kan verkligen rekomendera detta om det är så att er lägenhet i vanliga fall luktar kattpiss.



När jag satt och bloggade (vilke jag tro det eller ej, gör ganska konternueligt) hördes från köket "Lägg dig i sängen! Gör det nu". Sen kom han. Stefan alltså, ut från köket. Han höll krampaktat i 1 kanna te, 2 muggar och 2 bullar på ett fint fat. Jag fick fram ett "NAAW", sedan la vi oss i sängen och drack te, åt bullar och hade det allmänt asmegamysigt. Vi konstaterade att vi måste göra så oftare, att lägga oss i sängen någon stund på kvällen för att komma från datorn och teven. Me like.

Stefan såg liten ut. höhö.



Han hade böööös i teeet



Jag tycker om han.


Ljus vid sängen är mys.



Fin dag <3

Jul

Julgran, julgodis och julgrejer lite här och var. Ja men visst, så ser det ut i våran lägenhet för tillfället. Och mer ska det bli. Julen gör mig glad. Julen gör mig överkärleksfull också. Jag blir så överväldigad av julkärlek att jag måste konstant ha kramar. Och vem blir inte glad av en kram, så mitt kärleksbegär gynnar ju alla! I morgon när jag är själv så ska nog jag ut på stan och sälja kramar. Hm... vad kan folk vilja betala för en kram tro. Kanske en 5:a. Fast iof.. Det är ju mig vi snackar om. En tjej som kommer stå där med sitt största leende och se sådära ybergullig ut i sin tomtemössa. Jag tror jag sätter en 10 kr.

Spontanious

"Jag är fyllechaffis och inte dricker någonting, utan är lite glad och trevlig för att sedan skjutsa er mitt herrskap vart ni än vill." När man säger så brukar det inte bli på detta vis. Som igår tex. Då skulle jag vara chaffis och dricka någon öl eller två för att sedan skjutsa mitt herrskap (vilket bestod av Becca, Sara och Lina), men som ni förstår så blev det inte så. En öl eller två blev istället många öl och cider och annat gott. Sen blev det tillockmed utgång till Italia där man satt lite på lyret och hade det allmänt trevligt. Jag tror jag är förälskad i spontanutgångar. När man går in för att vara nykter och åka bil osv, och i slutändan dansar man hej villt med sina kamrater. Sånt är fint.

Kvällen kan bara beskrivas med dessa underbara bilder:


Sara, jag, Lina och Becca


Lina


Avery, Becca och Sara


Sara, Marcus och Lina


En full Becca


Tack för en Asbra kväll tjejer <3

OST

Under min vistelse på hotellet bjöds det på glögg och julgodis, stämningen var trevlig och lite tråkig på något sätt, men jag fick en julklapp så jag var glad ändå. Julklappen bestod av olika sorters ostar, en ostbricka och en osthyvel. Perfekt tänkte jag. Och det riktigt roliga och finurliga grejen med denna julklapp var att den hette "Steffo". Jag utbrast mitt bland alla kollegor när jag fick julklappen "HAHA, Min pöjkvän kallas för det, ROLIGT". Måste tillägga att nästan alla mina kollegor är över 30, förutom jag och två till. Jag och dom andra, Malin och Sara, hängde ihop som julkula och gran. Lämnade inte varandras sidor, och tur var det. Vi kanske skulle bli tvungna att hålla tal om hur fantastiskt det är att jobba på hotellet. Men iaf, när jag hade utbustigt, utbrastigt, utbröstigt.. när jag sa det dära om att min pojkvän kallas för Steffo, kollade varendra kotte på mig och smålog lite. Kändes som att dom tänkte "Jävla skitunge, här kommer du, snygg som snus och har en pojkvän som kallas Steffo".

Nu om någon timme ska jag hämta Becca från bingon, sen ska vi hem till min Mor och Far på landet och hämta en film som visar hur konstiga vi gänget var när vi gick i 5:an kanske. Eller var det 7:an.. jag vet inte. När vi var små iaf. Sen åker vi till Lina och ser på filmen och skrattar så vi dör. Sen kanske det blir utgång, vem vet...


JAG ÄR TAGGAD!

Sutton`s Blogg Design

Designen för min blogg är omgjord som de flesta kan se, om man inte är blind vill säga, och visst blev den fin. Jag är så nöjd med resultatet. Fast det borde jag vara med, eftersom jag anlitade Sutton`s Blogg Design och gav 50 000 kr för att få en fin blogg. Totally Woooooorth it. (hm.. undrar om det stavas så, lär ju få en engelsk kommentar annars av Becca, höhö).

Förresten så ska jag bort ikväll, bort till Källby. Där ska jag och mina 3 vänner ha trevligt och snacka gamla minnen. Alltid lika trevligt! Men innan jag ska dit ska jag till Hotellet där jag och mina kollegor ska dricka glögg så vi blir asafulla. Slutar la med att man säger en dum kommentar till ens chef och WIPS, så jobbar man inte där längre. Men man får ju hoppas att glöggen inte så stark. Jag tål ju inte så mycket trots allt. Hmpf.

Ikea

Den 28 augusti 2009 åkte jag och min kära Jossan till Ikea och shoppade. Laddade min kamera idag och hittade dom fantastiskt roliga bilder som vi tog under vår resa. Här är ett litet smakprov på våran stördhet.


Konstig männsika, ja med det är jag det.



Konstig människa, ja men det är Jossan



Vi är konstiga



Vi såg en bil som såg ut såhär, fy fasiken va vi garva.



HAHAHAAHA! Jag är SNÖGG!



Slöööfock



Lika som bär, visst är vi!


Jag bloggar!

I morse jobbade jag. Jag jobbade på hotellet som en glad receptionist. Ibland jobbar jag som en sur receptionist, och ibland jobbar jag som en konstig och korkad recpetionist. Under sista timmen på hotellet förvandlades den glada receptionisten till en konstig och korkad receptionist. Det var nämligen så att en dansk gäst skulle checka ut och vi småpratade lite. Han sa till slut "Ha en bra helg" och jag svara de glatt "Tack detsamma" med ett idiotstort leende. När han hade gått, funderade jag lite. Han blev väldigt konstig när jag svarade "Tack detsamma" Och då slog det mig. Han sa inte "Ha en bra helg" utan han sa "Vilken skön natt det var". Ja men visst, jag har inga psykiska problem, utan jag bara svara som om vi spenderade natten tillsammans. Han lär ju inte komma tillbaka, eller så gör han det för han vill ha mig. O yeah!

Kässsss

Galet att männsikor läser denna blogg fast att jag suger på att skriva dagligen. Jag kanske blir mer pepp om jag får mer kommenatrer. Så nu försöker vi med det, skriv antingen "AS" eller kanske "Ditt mongo, skriv mer!", så kanske jag skriver mer. Hej.

Härligt

Något enormt lugnare och skönare idag på jobbet. Sitter i receptionen med That 70`s show i bakgrunden och gör några bokningar här och där. Lugnt och skönt. Inga hysteriska männsikor och skriker efter sina nyklar till rummen. "NU!" "Fortare...!", "JAG SKA SOVA". Härligt må jag säga.

Nu fick jag ett samtal. En som hette "kerowskuk vin arscheti". HAHA. Lät som "Kerovs kuk i arslet i". Jag fick ta ett djupt andetag för att inte få ett enormt skrattanfall..! Nu fick jag fax, så nu ska jag arbeta lite.


Receptionistens kväll lik förbannelse

En blandning mellan nervositet, rädsla och en stor aning osäkerhet. Så känner jag mig för tillfället. Alla gäster pekar och stojar men jag förstår verkligen ingenting. Jag står här med ett frågetecken inristat i pannan på mig. Mitt bland all dess förvirring uppstår ett problem på datan som jag måste ha svar på en gång, annars går det inte checka in mer människor. Panik uppstår medans jag får tag i telefonen och slår nummret till min chef. Svara, svara, SVARA. Men gjorde hon det, icke.. Men som tur var så klarade jag av situationen ändå. Jag lyckades på något sätt lirka mig genom systemet och kunde checka in dom ändå. Men det kvarstående problemet var ju fortfarande kommunikationen. När jag på en blandning på svenska, engelska, tyska, spanska och polska tror jag att jag kunde uttrycka mig rätt och dom fick vad dom ville. Att vara receptionist är bannemig inte så lätt.

När jag kände mig lugn igen, och inte nervös, rädd eller osäker, tänkte jag lite på allt möjligt. Och då kom jag på mig själv att jag hade slagit fel nr till min chef. Vilken tur att dom som jag ringde till inte svarade. Det skulle troligen låta något liknande med "HJÄLP MIG NU! Jag fattar ingenting, dom fattar ingenting. KOM HIT! BUHU". Men så lät det ju inte, så det var ju bra.


Uppslaijsa

Dom på Hotellet där jag delvis jobbar tror att jag är självmordsbenägen. Jag kommer med uppslaijsade armar och trötta ögon. Men så är inte fallet. Utan det är på andra jobbet som jag får min cuts på armarna, av alla dessa lådor som man klämmer sig mellan. Stora kartonglådor med en satans massa bröd i. Ja men visst är det så. Men man ska inte klaga i dessa mörka och dystra tider. Man har jobb. Inte ett jobb utan två jobb. Lyckliga sate brukar folk kalla mig.

Måste skärpa mig med att skriva i bloggen har jag märkt. Att människor spanar min blogg fast att jag inte skriver är ju ledsamt. Jag ska egentligen inte lova någon eftersom att jag är väldigt dålig på att hålla saker jag lovat, precis som min käre far. Men en liten bättring ska jag väl kunna ordna.

RSS 2.0